Frågor och negation

Att neka "att vara" på serbiska: nisam, nisi, nije

Nivå A1 Frågor och negation
Huvudidé

På serbiska nekas de flesta verb med ett litet "ne" framför, men verbet biti (att vara) är speciellt. Här smälter "inte" ihop med verbet till ett enda ord som börjar på ni-: nisam, nisi, nije, nismo, niste, nisu. Det är de nekande motsvarigheterna till sam, si, je, smo, ste, su. Säg alltså "Nisam umoran" för "jag är inte trött", "On nije ovde" för "han är inte här" och "Nismo gladni" för "vi är inte hungriga". Den vanligaste fällan är att bryta loss "ne" och säga "ne sam" eller "ne je" – det blir fel. En trevlig bonus: medan positiva je är ett svagt klitikon som inte kan inleda en mening, är nije starkt nog att stå ensamt. "Nije." är ett helt naturligt svar.

Exempel

  • Nisam umoran. I am not tired.
  • On nije ovde. He is not here.
  • Nismo gladni. We are not hungry.

Hela lektionen

Allt i videon, som text.

  1. nisam

    I am not — one fused word, no separate 'ne'

    Du har lärt dig säga 'jag är' på serbiska. Nu vill du säga 'jag är inte'. Att sätta 'ne' framför är just fällan. Serbiskan smälter ihop 'inte' med själva verbet.

  2. 'Biti' (att vara) har ett eget sammansmält negativ — inget separat 'ne'.

    Grundtanken: de flesta serbiska verb nekas med ett litet 'ne' framför. Men verbet 'att vara' är speciellt — dess negativ är ett enda sammansmält ord som redan innehåller 'inte'.

  3. Positiv → Negativ

    jag är
    • sam
    • si
    • je
    jag är inte
    • nisam
    • nisi
    • nije

    Se hur det byggs. De positiva formerna är sam, si, je, och de negativa nisam, nisi, nije. Det är 'ni' plus verbet, ihopklistrat. Ett ord, med 'nej' redan inuti.

  4. 'biti' (att vara), nekande

    ja (jag) nisam
    ti (du) nisi
    on/ona (han/hon) nije
    mi (vi) nismo
    vi (ni) niste
    oni (de) nisu

    Här är hela uppsättningen så att du ser mönstret. Nisam, nisi, nije i singular; nismo, niste, nisu i plural. Alla börjar på 'ni' — lär dig den stavelsen så har du alla sex. nisam, nisi, nije, nismo, niste, nisu

  5. Nisam umoran.

    nisam = jag är inte

    Nu använder vi det. För 'jag är inte trött' säger du inte 'ne sam' — du använder den sammansmälta formen nisam. Nisam umoran.

  6. On nije ovde.

    nije = är inte

    För 'han är inte här' är 'är inte' nije, återigen ett ord. Det kan stå direkt efter subjektet, precis som det positiva 'je'. On nije ovde.

  7. Nismo gladni.

    nismo = vi är inte

    Och i plural använder 'vi är inte hungriga' nismo. Samma logik — 'ni' plus ändelsen för 'vi'. Inget extra 'ne'. Nismo gladni.

  8. Negativet är starkt — det kan inleda meningen

    je (positiv)
    • svagt klitikon
    • kan inte inleda en mening
    nije (negativ)
    • starkt
    • står ensamt: 'Nije.'

    Du får en bonus på köpet. Det positiva 'je' är ett klitikon — ett svagt litet ord som inte kan inleda en mening. Men det negativa nije är starkt: det kan stå allra först. Ett svar på ett ord som 'Nije.', alltså 'Det är det inte', låter helt naturligt. Nije.

  9. ne sam · ne je bryta loss 'ne' — fel
    nisam · nije sammansmält negativ — rätt

    'Biti' tar aldrig ett separat 'ne'. Negationen sitter i ordet.

    Nu felet som nästan alla gör. Eftersom andra verb tar 'ne' framför säger man 'ne sam' eller 'ne je' för 'att vara'. Det är fel. 'Ne' sitter redan inuti — säg nisam, nije. nisam, nije

  10. Bara 'att vara' smälter ihop

    biti → sammansmält
    • nisam, nije, nisu
    andra verb → separat 'ne'
    • ne znam (jag vet inte)
    • ne radim (jag jobbar inte)

    En nyans att hålla isär: den här hopsmältningen gäller bara 'att vara'. Vanliga verb behåller ett separat 'ne'. 'Jag vet inte' är 'ne znam' — två ord. Bara 'biti' smälter ihop. ne znam

  11. Kom ihåg

    • nisam, nisi, nije, nismo, niste, nisu
    • Aldrig 'ne sam' / 'ne je' — sammansmält
    • nije kan inleda meningen ('je' inte)

    Lås fast tre saker. Negativet av 'att vara' är ett sammansmält ord som börjar på 'ni'. Lägg aldrig till ett separat 'ne'. Och till skillnad från positiva 'je' är negativet starkt nog att inleda meningen.