Verb

Reflexive verbs with 'se'

Nivå A2 Verb
Huvudidé

Many verbs carry the reflexive particle 'se': zvati se (to be called), osećati se (to feel), vraćati se (to return). 'Se' is a clitic — it follows the same second-position rule as 'sam' and friends and never starts a sentence.

Exempel

  • Kako se zoveš? What is your name?
  • Osećam se dobro. I feel good.
  • Vraćam se kući. I'm going back home.

Hela lektionen

Allt i videon, som text.

  1. Kako se zoveš?

    reflexiva verb med „se“

    Vill du fråga någon vad hen heter? Utan det pyttelilla ordet — „se“ — går det inte. Du behöver det för att presentera dig och för att säga hur du mår. Många verb bär det där „se“. Nu lär vi oss var det hör hemma.

  2. 🔁

    Mnogi glagoli nose rečcu „se“ — ona je deo glagola.

    Så här ligger det till. Väldigt många serbiska verb går i par med ordet „se“. Det „se“ är en del av verbet — lär dig dem tillsammans, som en enhet. „Zvati se“ betyder att heta något. „Osećati se“ betyder att känna sig på ett visst sätt. „Vraćati se“ betyder att gå tillbaka.

  3. verb med „se“ finns överallt

    med „se“
    • zvati se
    • osećati se
    • vraćati se
    • žuriti se
    utan „se“
    • raditi
    • pisati
    • čitati

    Se hur många de är överallt omkring dig. Till vänster verb med „se“ som du behöver varje dag: zvati se, osećati se, vraćati se, žuriti se. Till höger några utan „se“, så att du ser skillnaden: raditi, pisati, čitati. „Se“ är inte slumpmässigt — det hör till bestämda verb.

  4. Kako se zoveš?

    zvati se — „se“ efter det första ordet

    Vi börjar med det du säger första dagen — att fråga om namn. Lägg märke till var „se“ står: Kako se zoveš? „Vad heter du?“ Verbet är „zvati se“, men „se“ står inte vid verbet — det hoppar direkt efter det första ordet „kako“. Kom ihåg den platsen.

  5. Zovem se Ana.

    zvati se — „se“ på andra platsen

    Och svaret på frågan bär också „se“. När du presenterar dig säger du: Zovem se Ana. „Jag heter Ana.“ Ordagrant: „zovem se Ana“ — „jag kallar mig Ana“. Du ser att „se“ kommer direkt efter verbet „zovem“, eftersom verbet står först. „Se“ vill ha den andra platsen i meningen.

  6. „Se“ je klitika: nikad prva u rečenici, staje na drugo mesto.

    Här kommer huvudregeln. „Se“ är en klitika — ett kort, obetonat ord som aldrig står först i meningen och aldrig är betonat. Det „lutar sig“ mot det första ordet och ställer sig direkt efter det — på den så kallade andra platsen. Samma regel gäller för „sam“, „si“, „je“. Klitikor älskar den andra platsen.

  7. Osećam se dobro.

    osećati se — „se“ efter verbet

    Vi ser den andra platsen i praktiken. Vill du säga hur du mår använder du „osećati se“: Osećam se dobro. „Jag mår bra.“ Verbet „osećam“ står först, så „se“ kommer direkt efter, på den andra platsen, och först därefter „dobro“. Ordningen är: verb, „se“, resten. Börja aldrig en mening med „se“.

  8. Vraćam se kući.

    vraćati se — „se“ följer andra platsen

    Se nu vad som händer när meningen inte börjar med verbet. Kommer ett annat ord först, fäster „se“ sig vid det: Vraćam se kući. „Jag är på väg hem.“ Verbet står först, så „se“ kommer efter det. Men i „Sutra se vraćam kući“ är första ordet „sutra“, så „se“ hoppar efter det — långt från verbet „vraćam“.

  9. Žurim se. → Uvek se žurim.

    „se“ hoppar till andra platsen

    Jämför två meningar med verbet „žuriti se“. När verbet börjar står „se“ direkt efter det: Žurim se na posao. „Jag skyndar mig till jobbet.“ Och om meningen börjar med „Uvek“, se hur „se“ flyttar sig framåt: Uvek se žurim ujutru. „Jag skyndar mig alltid på morgonen.“ „Se“ alltid på andra platsen.

  10. klitikornas ordning i preteritum

    vratio SAM SE sam + se
    osećao SI SE si + se
    zvao SE se (3. lice)

    Och vad händer när flera klitikor möts på en gång? De ställer sig i en bestämd ordning. „Sam“, „si“, „je“ kommer först, och „se“ kommer efter dem. Därför säger du „vratio sam se“, inte „vratio se sam“. Verbklitikan först, „se“ efter den.

  11. Vratio sam se kući.

    ordning: sam + se

    Se det i preteritum. Vill du säga att du gick hem igår: Vratio sam se kući. „Jag gick tillbaka hem.“ Två klitikor tillsammans: „sam“ och sedan „se“, precis i den ordningen, direkt efter första ordet „vratio“. Aldrig tvärtom.

  12. Se zovem Ana. „se“ på första platsen — fel
    Zovem se Ana. Jag heter Ana.

    „se“ aldrig först — det står på andra platsen.

    Och nu den största fallgropen — anledningen till att du är här. Börja inte en mening med „se“ och klistra det inte alltid precis intill verbet. „Se zovem Ana“ låter fel, eftersom „se“ inte får stå först. Det måste stå efter första ordet: „Zovem se Ana“. Andra platsen, alltid.

  13. Kako zoveš? vem ringer du? — annan betydelse
    Kako se zoveš? Vad heter du?

    utan „se“ byter verbet betydelse — hoppa inte över det.

    Och det andra vanliga felet — du utelämnar helt enkelt „se“. Utan det byter verbet betydelse eller finns inte. „Kako zoveš?“ betyder „vem ringer du, vem bjuder du in“, inte „vad heter du“. Utan „se“ frågar du något helt annat. Hoppa inte över det.

  14. Kom ihåg

    • många verb bär „se“ — lär dig det med verbet (zvati se, osećati se)
    • „se“ är en klitika: aldrig först, alltid på andra platsen
    • klitikornas ordning: sam/si/je sedan „se“ — och utelämna aldrig „se“

    Sammanfattningsvis. Många verb bär „se“ — zvati se, osećati se, vraćati se — och det är en del av verbet, så lär dig dem tillsammans. „Se“ är en klitika: aldrig första ordet, alltid på andra platsen, efter klitikor som „sam“. Och glöm det inte — utan „se“ betyder meningen något annat.