Futur I på serbiska: ću raditi och radiću
Vill du berätta vad du ska göra i morgon? Då behöver du futur prvi, serbiskans framtidstempus för planer, avsikter och förutsägelser. Receptet är enkelt: ta enklitikan av verbet „hteti“ – ću, ćeš, će, ćemo, ćete, će – och lägg till huvudverbets infinitiv. Det knepiga är ordföljden. Står enklitikan först förblir infinitiven hel: „Sutra ću raditi.“ Inleder verbet i stället meningen stryker du „-ti“ och slår ihop allt till ett ord: „Radiću sutra.“ Båda betyder samma sak. Frågor fungerar likadant: „Šta ćeš jesti?“ Den klassiska fällan är att skriva „radit ću“ (kroatisk stavning) eller „raditiću“ – på serbiska heter det alltid „radiću“. Och kom ihåg: den obetonade enklitikan får aldrig stå allra först i meningen.
Exempel
- Sutra ću raditi. I'll work tomorrow.
- Radiću sutra. I'll work tomorrow.
- Šta ćeš jesti? What will you eat?
Hela lektionen
Allt i videon, som text.
-
Vill du säga vad du ska göra i morgon? Då behöver du futur prvi — framtidstempus. Det bildas lätt, men har en fälla i skriften som förvirrar nästan alla. Nu reder vi ut den en gång för alla.
-
Futur prvi är framtidstempus — för planer, avsikter och förutsägelser. Det består av två delar: kortformen av verbet „hteti“ och huvudverbets infinitiv. Kortformen kallas enklitika: ću, ćeš, će.
-
Här är hela enklitikan av verbet „hteti“. „Ja ću, ti ćeš, on će, mi ćemo, vi ćete, oni će.“ Det här är korta, obetonade former — lär dig dem utantill, för de är hjärtat i hela tempuset.
-
Nu det viktigaste: det finns två sätt att foga ihop enklitikan och infinitiven. Det första — om enklitikan står först förblir infinitiven hel: „ću raditi“. Det andra — om verbet står först stryks „-ti“ från infinitiven och enklitikan slås ihop med det till ett ord: „radiću“.
-
Vi börjar med den första formen. Meningen inleds med adverbet „sutra“, så kommer enklitikan direkt efter, och infinitiven förblir hel: Sutra ću raditi. Det betyder „I'll work tomorrow“. Enklitikan „ću“, sedan hela infinitiven „raditi“ — isär.
-
Nu samma betydelse, men i den andra formen. Om verbet inleder meningen stryker vi „-ti“ från „raditi“ och klistrar på „ću“ — vi får ett ord: Radiću sutra. „Raditi“ minus „-ti“ ger „radi-“, plus „ću“ ger „radiću“. Samma framtid, bara hopslaget.
-
Frågor bildas på samma sätt. „Šta ćeš jesti?“ — frågeordet „šta“ står först, så kommer enklitikan „ćeš“ efter, och infinitiven „jesti“ förblir hel: Šta ćeš jesti? „What will you eat?“ Andra person singular — „ćeš“.
-
Tredje person plural. „Oni će doći večeras.“ Subjektet „oni“ står först, så kommer enklitikan „će“ efter, och infinitiven „doći“ förblir hel: Oni će doći večeras. „They'll come tonight.“ Med verbet först skulle det bli „Doći će večeras“.
-
Här är hela bilden av verbet „raditi“ i båda formerna och i alla personer. Till vänster den isärskrivna formen, till höger den hopslagna. Båda är rätt — du väljer efter ordföljden i meningen.
-
Och nu fällan som vi började med. När du fogar ihop verb och enklitika skriver man inte „radit ću“ och inte heller „raditiću“. „-ti“ stryks helt, och först då klistras enklitikan på: „radiću“. Ett ord, utan mellanslag, utan „t“ framför.
-
Det andra felet gäller ordföljden. Enklitikan är obetonad och står aldrig först i meningen. „Ću raditi sutra“ duger inte. Det måste vara „Sutra ću raditi“, eller hopslaget „Radiću sutra“.
-
En liten anmärkning om verb på „-ći“, som „doći“ eller „reći“. De har inget „-ti“ att stryka, så de har ingen hopslagen form med förkortning — du säger „doći ću“ eller „ja ću doći“, men inte „doćiću“. För dem återstår bara den isärskrivna formen.
-
Sammanfattning. Futur prvi är enklitikan „hteti“ plus infinitiven. Om enklitikan går först förblir infinitiven hel: „ću raditi“. Om verbet går först stryker du „-ti“ och slår ihop: „radiću“. Aldrig „radit ću“, och aldrig enklitikan först. Nu kan du prata om allt som ligger framför dig.